Nä, jag har inte blivit religiös. Däremot måste jag få berätta om en dröm jag hade för några nätter sedan. Och när du hör det här ljudet: *Driiiing* då vet du att det är dags att vända blad. Nu börjar vi...
Det hela började när jag låg i sängen... *driiing*
Jag drömde om Hin Håle, Belsebub, Satan, Djävulen, Lucifer, Fan, Bua-lappen, himself... Allt började så bra, jag hade någon form av religiös uppenbarelse. Kristus visade sig för mig genom ett rött sken, men plötsligt förvandlades det röda skenet till blått och Bockamannen visade sig. Jag blev helt paralyserad, kunde för mitt liv inte tänka gott utan orden som kom över mina läppar var ett manande: Lucifer, Lucifer, Lucifer... Vilket gav honom mer kraft och min tunghäfta mer absolut. Hans styrka växte och han materialiserades framför mig, inte längre med ett blått sken runt om sig. Han tog Iris... Min förtvivlan var total! Jag hade hjälpt honom bli stark och sedan hade han tagit den jag älskar mest av allt.
Jag letade Iris utan framgång, och rädslan över att han skulle komma tillbaka gjorde att jag sovde med mamma och pappa den natten. Ingen trodde på mig heller. Sedan upptäckte jag att jag kunde frammana honom genom att mässa hans namn. Således kunde jag övertyga de i min omgivning om hans existens. Jag började mana hans namn och denna gång var jag förberedd; när Lucifer visade sig, ändrade jag mitt mässande till Kristus/Jesus och läste Fader vår. Han försvagades och...
Här vaknade jag... Kallsvettig, darrig och sägandes: Kristus, Kristus, Kristus... Jesus, Jesus, Jesus... Hade jag inte redan vetat att jag är mer eller mindre störd, hade jag allvarligt funderat om det inte var dags för ett samtal till psykjouren...
Och min stackars sambo, som måste sova med en psykotiskt mässande, klimakteriesvallande toka!
The power of Christ compels you...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar