En hjälpande hand

För två veckor sedan åkte jag till Knut'n efter långt uppehåll.

Där, bland de nyligt inkomna sakerna hängde en urläcker lampa! Prislappen var satt lite högre än vad jag kunde betala; 600:- och sedan så hade jag nog inte fått komma in i huset om jag tagit hem ännu en lampa! Istället åkte jag hem och ringde hon med den stora plånboken ("Men så få du int' sä'g!"); Mi Madre. Eller stor och stor, den är då lössläppt i alla fall, och jag tror min far håller med. Varje gång jag nämner Knut'n får han en insulinchock.

Mamma lät smått intresserad, med efter att jag beskrivit den var hon på! Nästa gång jag skulle till Knut'n skulle jag ta kort och skicka till henne, så fick hon bestämma sig. Det slutade med att jag tingade lampan.

Nu hänger den så fint ovanför köksbordet och pappa fnyser varje gång man kommenterar den. Snygg är den; glad att någon i familjen köpte den så man kan se den när man åker hem.

Och hur ser lampan ut då?
Jo, så här:

Lovely!