...och jag tror att Iris kan instämma. Idag under fotbollen försökte hon nämligen att få rönnbären att smaka gott. Men hon gav upp efter bara två bär.
Däremot blev dagens glädje förvandlat till kvällens sorg. Kring 12-tiden på förmiddagen ringde mannen som iordningställer tiderna för sporthallen, och han hade bokat in innebandytjejerna på tisdagar mellan 20.00 och 21.30. En riktigt bra tid, må jag säga. Sedan var det lite funderingar kring den andra tiden, men det fanns möjlighet till en på fredagar. Detta var glädjebeskedet, om någon undrar...
Senare under U15-matchen mellan Sverige och Finland, stötte jag på ordförande för den förening jag gjort ett intresseanmälan hos. Men under styrelsemötet hade det blivit ett klart NEJ till min fråga om de var beredda att ta innebandytjejerna under sina vingar.
Men så lätt ger jag mig inte. Imorgon ska nya föreningar kontaktas. Men jag hoppas verkligen verkligen att någon nappar. Det är så nära nu, vill inte falla precis innan mållinjen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar