Skämsvärk!

Hade läkartid idag... Inte nog med att jag varit jobbig och bytt anledning för besöket redan en gång, bestämde jag mig (efter att ha vaknat med nackproblem och huvudvärk) att återigen undersöka ryggen, och inte ett födelsemärke, bara minuter innan läkartiden inne på receptionen.

Och när läkaren hämtat mig och jag satt i undersökningsrummet utropar jag muntert: "-Jo, jag har problem med ryggen!". Vilken min jag fick... Läkaren utbrister: "-RYGGEN? Det var en överaskning!" Då var jag tvungen att modifiera sanningen lite med att jag inte kommit ihåg vad jag angett som anledning när jag först ringde in. Men snäll som han var, undersökte han först födelsemärket och konstaterade att det inte var något att oroa sig över. Sen tog han sig an ryggen...

Jag berättade orsaken till mitt nackproblem: Att Ante lurat ut mig på skidor och jag försökt efterlikna Jean-Claude van Damme på en isblank väg. Sedan genomgick jag en undersökning, där jag skulle följa en penna med blicken, vrida huvudet och böja nacken. Sedan ville den snälle läkaren att jag skulle le, och jag hade missat ett väsentligt ansiktsdrag hos denne. När han log höll han fram underkäken, och innan min hjärna gjort alla viktiga synapser (GUD SÅ TRÖG JAG ÄR!) kom orden ur min mun: "-Så här (log som vanligt) eller så här? (log med underbett).

Jag möttes av ett gapskratt... och "-Nä, det är bara jag! Det är ingen annan som påpekat det där!"

FY TUSAN VAD JAG SKÄMDES!

Och under resterande delen av undersökningen utbrast han i gapskratt minst två gånger till, bara när han såg på mig.

Jag har insett att jag i fortsättningen kommer att dra mig för att gå till läkare... och prata innan hjärnan bearbetat texten minst 2 gånger.