Two-faced

För snart två veckor sedan hittade jag en underbart härlig lampa på Knut'n. "-Ännu en lampa! Får hon aldrig nog??" är väl det snällaste min sambo tänkte när jag visade mitt fynd.

Jag gjorde nämligen en fuling när jag såg den, stå där alldeles för sig själv. Vi hade missat lite med att ta med oss plånböckerna, så vi åkte dit tomhänta. Tanken var att vi skulle köpa ett pussel till Iris, hon har blivit en fena på pussel nämligen, och när vi kom fram upptäckte vi att alla pengar låg hemma. Så vi skrev upp det vi handlade och lampan (som jag inte skulle få köpa för sambon) skulle jag "låna" hem (permanent, men det sa jag inte då).

50 kronor kostade den och för mig är det två lampor i en. Den passar mig perfekt, det är som ett litet minne på vår gamla katt, som efter närmare 20 år i vår familj, fick fortsätta sitt kattliv i himlen. Saknar hans dreglande och trampande/klösande variant på mys.

Turkosa, rött, gult och brunt: I love it!