Det kliar i kroppen, det rycker och pockar. Nere i källaren ligger allt julpynt och skriker: "-PLOCKA FRAM OSS!!! VI VILL UPP OCH STRÄCKA PÅ VÅRA GLITTRIGA STÅLTRÅDSBEN!"
För att lindra abstinensen lite, bjöd jag över systerbarnen och systrarna (dock kom bara barnen) på lite kranspyssel. Tidigare år har jag gjort detta själv, men eftersom det är så roligt och dom blir så fina, tänkte jag att syrrans hus också skulle få lite pynt.Vi gick ut och plockade på oss vad naturen har att erbjuda, sedan gjorde vi grunden med hö.
Efter detta fick flickorna sätta igång och pynta dem själv (ja, inte SIG själva, utan kransarna så klart); granris, mossa, lingonris, glitter, bollar, apelsinskivor, ja allt i pynt-väg!
Så här fina blev de!
Två hänger på systers hus; den till höger, i blått silver och svart, har S gjort, den juliga till vänster gjorde L. P gjorde en fin blå krans för stallet. Själv har jag gjort den röda med blå rosett.
Har även en boll med mossa nere på tork. Ska fundera om den kan vara inne, medan den torkar. Vill inte ha en massa boss och djur inne. För djur följde det med skogens pynt! Oh my gosh! Hade spindlar över hela mig; på axeln, armen, i dekolletaget (hur någon ville vara där är för mig en gåta, men spindeln fick stanna kvar för det är alltid trevligt med lite uppskattning), och sannolikt även i håret. Man ska vara glad åt allt man får!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar