Tydligen ett fynd

På en av bloggarna jag följer: Ljuva 50-tal (en mycket bra blogg) hittade jag en likadan skål som jag köpte i Malå. Skillnaderna skålarna emellan är 180:-! Jag trodde jag såg i syne - bad sambon komma med skålen, och jo... Mycket riktigt stod det: ITALY under den. Kul kul! Jag gav en tia, och på antik-/loppisbutiken kostade den 190.

Undrar ni om det är mitt hököga som hittade fyndet? Svar: Nej! Jag är som en skata - fast jag drar mig till blå/turkosa saker istället, men ibland även till glittriga. Helst i kombination!

Men nu ska jag sluta gotta mig i mitt skålfynd, och istället visa ett annat glasfynd.

Hittade följande glas för 5:-/styck på Knut'n. Happi happi happi!

De blev helt perfekta till Skrutt. Får se bara hur länge vi har dem kvar. I Familjen Bertils-Stenlund har saker en tendens att gå i tusen bitar. Och nu ska ni inte tro att vi är klumpiga! Oh, nej... Vi har helt enkelt för starka nypor för svagt glas.

Rävjakt har jag hört talas om, men inte en Jakträv.

Den flöjtspelande hunden är bara för söt!

P.s. Ikväll korkar vi upp skumpan (jag är upptagen, stumpan) för idag blev vi med hus - svart på vitt! D.s.