Här sitter jag, försöker att plugga. Men är tacksam över att bli störd i mitt intensiva? läsande. Att jag sedan tidigare är störd gör inte saken bättre.
Detta har varit mitt stora gissel sedan högstadietiden; att inte ta studierna på allvar. Det började med att man sparade arbeten/läsning till sista dagen och för att sedan hinna skumma igenom texten i bussen på väg till skolan. En gång steg jag upp kl. 5.00, gick upp till kontoret i andra byggnaden och skrev en berättelse, som senare inte fick mer än G.
Och där har vi största problemet; utan att behöva plugga har jag klarat mig på rätt sida om G-strecket. Hade jag blivit underkänd hade jag måsta ta mig i kragen och fixa till betygen. Men jag har bara behövt sitta med på lektionerna och det har gått vägen. Det får jag lida för nu! Som distansare har man inte den möjligheten att sitta med på lektionerna och därigenom har jag endast mina böcker att förlita mig på. Men då hittar man på så många andra orsaker till att inte plugga: "-Fan va skitit det var här!!" och städning är det VÄRSTA jag vet, eller näst värsta; plugga är nog värst. Men samtidigt är det så jäkla roligt att ta in saker och äntligen förstå vad man egentligen gör. Fast det är så himla långt mellan gångerna man verkligen får en sån uppenbarelse!
Däremot har jag inte alltid hållit mig på god fot med lärarna. Inte för att jag undvikit att plugga... Oh nej! Förutom att ständigt slumra till på föreläsningar lyckades jag med bragden att totalt förnedra mig själv att jag hädanefter haft svårt att möta blicken med en lärare på Lärarutbildningen i Härnösand.
Vi hade just avslutat en tre-dagars hemtenta, och det var dags att skicka in den. Samtidigt som jag gjorde detta pratade jag med min goda vän i telefon, och hon skulle också skicka in sin hemtenta. Denna kurs hade en inlämningssida för hemtentorna, och medan jag pratade med vännen sa jag: "-Ska jag skriva Jävla kuk-tenta som rubrik?", mest på skoj men skrev ändå in rubriken. Vännen skrattade uppmuntrande och tyckte att det vore ett passande rubrik för denna tenta. Vi fortsatte att prata kring arbetet och diverse andra grejer. Och medan jag med ena handen skulle manövrera telefonen, tryckte jag tillbaka markören på rubriken och började radera.
Fast tryckte Enter...
knubb-fingra!
Sidan försvann och utbyttes mot förstasidan på hemsidan.
Jag kände ångesten välla upp och gripa tag i hjärtat... NEJ NEJ NEJ NEJ NEEEEEEEJ! Högst upp bland inlämnade arbeten, fanns ett mail utan ikon för bifogat arbete (vilket stack ut bland de övriga) med rubriken "-Jävla kuk-tenta" inskickad av Josefin Stenlund kl....
Och jag kunde inte ta bort det!!!! Jag skämdes ögonen ur mig. Min vän på andra sidan luren kunde inte sluta skratta och jag kände ett IG krypa allt närmare. Dessutom var jag tvungen att skicka ännu ett mail med bifogad tenta och ursäkten: "-Oj, det blev visst lite fel!"
Någon dag senare fick jag svar från läraren, som sedvanligt mailade alla elever för att visa att tentan inkommit; "-Intressant synpunkt."
Slutet är lika moral-kakigt som vilken Disneyrulle som helst (eller den fantastiska fucked-up-serien "Seventh heaven" eller "Sjunde himlen": "-Är huvudet dumt och knubbfingra för snabba, får kroppen lida!"
Men tentan blev godkänd...
Organisk kemi, det borde heta orgasmisk kemi.. För det är så stimulerande..
SvaraRadera//Lil'sis'