Jag har både hört och läst om blom-bytar-träffar. Något som jag absolut kan förstå nyttan och nöjet med! Detta tyder på att det inte bara är jag som, efter några år med samma växter i fönstret, är ur-bota-less på svärmorstungan som stått där i 10-40 år. I mitt fall har väl ingen blomma överlevt 5-års-dagen, antingen har jag vinkat av den på tågstationen som går till den stora för-evigt gröna ängen, eller så har jag tröttnat och medvetet vinkat av den.
I dagsläget är jag SÅ trött på mina rankor, men jag har hittat ett nytt hem till en (de andra är redan "borta"). Men typiskt nog har jag redan betalat tågbiljetten. Men lite konstgjord andning, en nödvändig snaggning och vatten så har den börjat grönska igen.
Jag önskar att jag någongång i framtiden hittar till en blom-bytar-träff. Men jag misstänker att ingen vill ha mina uttorkade växter utan livsgnista. Kanske kan jag ta några av mammas????
Haha, jadu.. Endel blommor dog ju utdragna jul-döden -08. Då en person med gröna fingrar(?) bodde i er lägenhet. Löften gjordes, och bröts och inte ens den missbildade granen klarade sig.. And that was a shame.. :/
SvaraRaderaJag är grymt impad av din uthållighet med bloggen, själv hade jag väl kartat efter 3 inlägg! Keep on going sister! ;) Kram / Lillsyrran..
Ja, jag ville inte peka ett anklagande finger... Men du säger ett sanningens ord..
SvaraRaderaSedan får vi se hur uthållig jag är..