...

Submersed - Complicated

Allt annat är överflödigt...

Ångest...

Jag räds den nya influensan...

Tårdrypande...

Har ofta suttit gråtandes framför tv:n, inte för att det är en sorglig film, därför att jag sett Extreme home make over. Jag har ärvt min fars soft spot...

Finns inget mer gripande än personer som är rörd till tårar av lycka:

När Klüft vann OS-guld, när Anja Pärssons och hennes pappa höll tacktal på idrottsgalan, då någon lyckas med det oväntade. Då är det risk att jag flännar sönder och samman...

Flänngubbe #1 (som gråter mer vid motgångar)

Men bland de bästa flänn-klippen är faktiskt det från Amerikanska Who wants to be a millionaire.

26 fucking years and still going!

Igår fullbordades mitt 25:e år på jorden och det 26:e inleddes.

Och trots min ringa ålder, känner jag hur mogenheten (Mogendomen, syns till höger) sakta närmar sig. I sinne och kropp känner jag mig knappt äldre än 20, om än en otränad 20-åring. Men jag känner att mina fotbollsvänner ser mig som gamm-tanten i laget. Eller som Errajka så snällt påpekade (med beundran i rösten); "Vad vuxen du låter!" när jag berättade kring schismen som varit i laget och min syn kring det hela.

Förutom den lilla fadäsen, som inträffade på sjukstugan under en undersökning av min rygg, funderar jag faktiskt ett tag kring vad jag kan säga och inte säga. Smart i vissa fall, men det kan vara väldigt befriande att bara plumt och burdust yttra sina känslor utan någon vidare eftertanke. Men som sagt, nu har jag börjat bita mig i tungan (MED ALL RÄTT) för att inte framstå som en dum, elak och okänslig sur-.....

Men trots att jag inte känner mig gammal, så känns det fruktansvärt skönt att bli ombedd att visa leg på systemet eller att höra en 5:e-klassare säga; "Oj, jag trodde hon var 23!" när åldern kom på tal.

Panik!

Fick ett mail som jag öppnade nu i kväll. Det var inför min laborationsvecka. Och nu rullar paniken in... Jag fattar ingenting. Jag är ju fruktansvärt dum i hela huvudet...

Men positivt är att det gick bra på jobbet idag. Hoppas det går lika bra imorgon.

Och något fattas mig: Iris... Lilla skrutten är hos mormor och morfar. Detta på grund av att dagis är stängt imorgon och mormor hade tid hos tandläkaren. Så istället för att skjutsa henne tiiiiiidigt imorgon, körde vi dit henne tidigare idag. Min lilla älskling!

Nu väntar sängen.

Första dagen...

Imorgon är det första dagen på mitt nya liv. Eller nä... inte så drastiskt. Imorgon är första dagen på mitt nya lärarvik... Ska vara i en femma under två kommande veckorna, och jag måste säga att det känns riktigt spännande. Äntligen få komma ut lite i arbetslivet igen. Det var ett tag sedan. Nu behöver inte sambon agera Sugar daddy längre. Eller jo, det måste han. Jag har vant mig vid komforten, så det är bara att han SHOW ME THE MONEY!

Tänkte tipsa om en bra låt iaf: Gnarls Barkley - Who's gonna save my soul

Sluta larva dig!

Idag är jag trött! Träning igår, gick in till badet idag, badade och sedan rask takt till lunchdaten. Jag är världens tröttaste människa!

Jag

Uppdatering!

1 har anmält intresse... Det vill säga, 1 utöver de som sedan tidigare muntligt sagt att de vill.

Över förväntan! Vad glad jag blir!!!

Idag gäller det!

Idag lägger jag upp min efterlysning på innebandyspelare. Ska bara låta sambon korrekturläsa och se så att jag inte har skrivit något syftningsfel.

SPÄNNANDE!

Jag längtar så i hela kroppen efter att spela innebandy. Det är sjukt! Visst är fotboll roligt, men det är inte ens i närheten. Kan ju vara så att min oförmåga att någonsin ha kontroll över bollen med fötterna, har med saken att göra...

Ska meddela om det blir några intresseanmälningar!

Myssöndag

Efter en fullspäckad helg finns det inget skönare att tillsammans med guuben och lyssna på Howlin' Pelle sjunga Unchained melody... Snygg!

Helg har det ju varit ända sedan skärtorsdagen egentligen. Det har inneburit shopping i Arvidsjaur (typiskt att second handen var stängd!), långhelg i fjällen, skidåkning på skaren, Napoleon Dynamite (LOVE IT!!), shopping i Lycksele (där var åtminstone 2 second händer öppna = FYND), 30-års-kalas, och idag mys med nära och kära.

Fynden i Lycksele var två längder gardiner, ytterligare två längder jag gav till födelsedagsbarnet: Errajka (där finns bilder på de söta gardinerna och även det kassetband som låg och bara väntade på att bli uppköpt). Förutom gardiner och kassetter hittade jag en kostym som såg så fin ut. Jag frågade expediten i kassan vad den kostade, eftersom jag inte hittade en prislapp. Jag tänkte; en hundring är den då värd. "-Det är ju fast pris på kläderna, och en kostym kostar 125:-, men eftersom det är halva priset blir det 63:-...) Sextiotre kronor... Jag kvävde det segertjut som vällde upp från halsen, än var det inte läge att släppa ut ett vrål i klass med Ronjas vårskrik, jag hade ingen att testa den på för att se om den passade sambon. Jag chansade och provade den själv. Och den var ungefär de mått som han har, men SEXTIOTRE KRONOR! det går ju bara inte att låta bli. Så jag köpte den och gick nöjd ut i bilen. Väl hemma fick sambon prova den, och Oh my gaaaawd I'm goooood! Den satt fin-fint *mental high-five*. Mest av allt gillade jag den lilla västen som smickrande omslöt hans håriga bringa. *Grrrr*

Han invigde västen i helgen, och trots att han var snyggast på stället tyckte jag omåttligt synd om den stackars tjej som fick utstå hans påhopp under Maskinens låt: Alla som inte dansar är våldtäktsmän. Då hade han, med händerna i fickorna, stått halvhukandes över en tjej och flåsat henne i örat. Han blev bortknuffad (do I have to say anything more?). Men det var det vackraste jag varit med om! Tänk vilken underbar karl jag har!

Lycka!

Jag har köpt en klänning, jag har köpt en klänning... (La Cocaracha)

Virusångest...

Av virusinfektionen, får några helger sedan, har jag blivit så jävla harig att jag knappt törs starta vår dator. Tanken att jag fortfarande har virus på datorn gör mig alldeles spattig. Därför har mitt bloggande fått lida, och endast då jag sitter vid skoldatorn har jag bloggat. Vilket inte är så bra, med tanke på att jag ska plugga!

Men, jag ska ta mig i kragen; fota lite hemma och sedan påbörja bloggandet igen. Jag menar; det är ju inte familjen som är sjuk, och händer det nått är det ju bara materiella ting!